Kolsva först ut i ny kompetenssatsning inom hemtjänsten

Hemtjänsten i Kolsva blir först i Köpings kommun att genomföra en omfattande kompetenssatsning kring BPSD – ett arbetssätt som syftar till att förbättra stödet till personer med kognitiv svikt och demenssjukdom som bor kvar i sina egna hem. Genom att utbilda hela arbetsgruppen samtidigt hoppas kommunen skapa ett mer personcentrerat arbetssätt och ge medarbetarna fler verktyg för att möta varje individs behov.

Initiativet växte fram under våren då ett behov identifierades av att stärka kompetensen kring personer med kognitiv svikt inom hemtjänsten. Enhetschef Patrik Engstedt såg möjligheten att låta hemtjänstgruppen i Kolsva bli först ut i ett pilotprojekt där samtliga medarbetare utbildades av kommunens kognitionsteam.

Utbildningen handlar om BPSD, vilket står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Verktyget används för att systematiskt kartlägga symtom och beteenden för att bättre förstå orsakerna bakom exempelvis oro, stress eller aggressivitet. Målet är att hitta individuellt anpassade omvårdnadsinsatser och bemötandestrategier, i stället för att i första hand förlita sig på läkemedelsbehandling.

Gemensam utbildning stärker kvaliteten

En viktig del av satsningen har varit att hela arbetsgruppen fått möjlighet att delta i utbildningen samtidigt. För att det skulle vara möjligt hjälpte andra hemtjänstgrupper till att täcka verksamheten under utbildningsdagarna.

Undersköterskan Cissi Alm beskriver den gemensamma kompetensutvecklingen som en stor styrka.

– Det var extra roligt att alla i gruppen fick möjlighet till den här kompetensutvecklingen och att vi gjorde det tillsammans. Det blir ett verkligt kvalitetsarbete hos oss, säger hon.

Fokus på människan bakom symtomen

En central del i BPSD-arbetet är att se personen bakom sjukdomen och försöka förstå varför olika situationer uppstår. Genom kartläggning och dialog tas en individuell plan fram för hur varje person vill bli bemött och hur kommunikationen ska fungera.

Cissi Alm har arbetat inom vården i omkring 20 år, merparten av tiden inom hemtjänsten i Kolsva. Hon menar att arbetssättet ligger väl i linje med hur personalen redan arbetar, men att utbildningen ger fler verktyg och en tydligare struktur.

– Ofta behöver man tänka utanför boxen för att förstå varför något inte fungerar och vad man kan göra annorlunda, särskilt när det gäller kognitiva sjukdomar, säger hon.

Planerna för bemötande skrivs i jag-form och utgår från individens egna önskemål. Det kan exempelvis handla om att personalen ska knacka innan dörren öppnas, presentera sig och berätta varför man kommer. Små detaljer kan bidra till ökad trygghet och minska oro hos den enskilde.

Stöd för ett längre liv hemma

BPSD har sedan tidigare använts inom kommunens särskilda boenden, men i takt med att allt fler personer med demenssjukdom eller annan kognitiv svikt bor kvar hemma längre har behovet av metoden även inom hemtjänsten ökat.

Kommunen ser att ett personcentrerat arbetssätt, kombinerat med rätt stöd och välfärdsteknik, kan bidra till att människor kan leva ett självständigt liv i det egna hemmet under längre tid.

Levnadsberättelsen, där individens bakgrund, vanor och önskemål dokumenteras, är en viktig del av arbetet och används som stöd för att utforma vården utifrån varje persons livssituation.

Arbetet fortsätter under hösten

Under hösten går projektet in i nästa fas då kunskaperna ska omsättas i det dagliga arbetet. Fem medarbetare i hemtjänsten, däribland Cissi Alm, har utbildats till BPSD-samordnare och kommer att fungera som stöd för sina kollegor.

Enhetschef Patrik Engstedt lyfter fram arbetsgruppens erfarenhet och samarbetsförmåga som en viktig förutsättning för projektets fortsatta utveckling.

– Gruppen är duktig på att stötta varandra. De har förståelse för att man kan olika saker och är bra på att lyfta varandra, säger han.

Samtidigt diskuteras nya arbetssätt. Ett förslag är att införa en särskild "kognitiv rutt", där medarbetare med särskild kunskap och intresse för området får möjlighet att möta samma personer oftare. Tanken är att skapa större kontinuitet och lättare kunna upptäcka förändringar över tid.

– Det blir lättare att läsa av detaljer och fånga upp det som inte fungerade vid förra besöket, säger Cissi Alm.

När erfarenheterna från pilotprojektet i Kolsva har utvärderats är ambitionen att arbetssättet successivt ska införas även inom kommunens övriga hemtjänstgrupper. Förhoppningen är att satsningen ska bidra till ett ännu mer individanpassat stöd och en högre kvalitet i omsorgen för personer med kognitiv svikt som bor kvar i sina egna hem.

Källa: Köpings kommun