Ny studie: Katt i hemmet tycks inte förvärra astma hos barn

Barn med astma och allergi som lever i ett hem med katt verkar inte ha mer astmabesvär än barn utan katt i hushållet. Det visar en ny svensk registerstudie från forskare vid Karolinska Institutet, genomförd med stöd från Hjärt-Lungfonden. Resultaten kan bidra till en mer nyanserad syn på kattägande i familjer där barn har astma.

Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och många familjer får i dag råd att undvika pälsdjur i hemmet. Samtidigt har tidigare forskning om sambandet mellan katt och astmabesvär hos barn varit begränsad och resultaten har ofta pekat åt olika håll.

Den aktuella studien har därför undersökt om barn med astma och allergi som bor tillsammans med katt löper större risk att drabbas av försämringsperioder eller andra tecken på en svårare astmasjukdom.

Över 30 000 barn ingick i studien

Forskarna analyserade uppgifter om drygt 30 000 barn mellan 4 och 17 år med konstaterad astma och allergi. Cirka nio procent av barnen bodde i ett hushåll med katt. Genom att samköra uppgifter från det nationella kattregistret med flera svenska hälso- och kvalitetsregister kunde forskarna jämföra hälsoutvecklingen hos barn med och utan katt i hemmet.

Studien granskade bland annat:

• förekomsten av försämringsperioder,

• lungfunktion,

• om astman klassades som mild, måttlig eller svår,

• hur väl sjukdomen var kontrollerad,

• samt om faktorer som kattens ålder, kön eller antal katter i hemmet hade någon betydelse.

Inga tydliga skillnader mellan grupperna

Resultaten visade att barn som levde med katt inte hade fler försämringsperioder än barn utan katt. Inte heller kunde forskarna se några skillnader när det gällde astmans svårighetsgrad, barnens lungfunktion eller hur väl sjukdomen var under kontroll.

Enligt huvudförfattaren Resthie Putri tyder resultaten på att barnens astmabesvär på kort sikt var likartade oavsett om de bodde med katt eller inte.

Forskarna menar att resultaten kan ge ett bättre vetenskapligt underlag i diskussioner mellan vårdpersonal och familjer som funderar över om ett barn med astma kan bo tillsammans med en katt.

Kan bidra till mer balanserade råd

Enligt Kristina Sparreljung har forskningen genom åren identifierat många riskfaktorer för astma, samtidigt som tidigare uppfattningar har behövt omvärderas när ny kunskap tillkommit.

Hon menar att den nya studien kan bidra till mer balanserade och evidensbaserade samtal om katt i hemmet för familjer där barn har astma.

Gäller endast katter

Forskarna betonar samtidigt att resultaten inte bör tolkas som att de gäller alla typer av pälsdjur. Studien omfattar endast exponering för katt och säger därför inget om exempelvis hundar eller andra husdjur.

Dessutom innehåller materialet inga uppgifter om vilka av barnen som var allergiska specifikt mot katt eller mot andra enskilda allergener, vilket innebär att resultaten inte kan användas för att bedöma hur kattallergi påverkar enskilda individer.

Forskargruppen lyfter också fram att de i en tidigare studie funnit att långvarig exponering för hund i hemmet var kopplad till en något ökad risk för försämringsperioder hos barn med astma. Den nya studien visar däremot att motsvarande samband inte kunde påvisas för katter på kort sikt.

Fakta: Astma

Källa: Hjärt-Lungfonden

Vad är astma?
Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftrören. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften, eller när föda utlöser en allergisk reaktion, kan den glatta muskulaturen runt luftrören dra ihop sig samtidigt som slemhinnorna blir inflammerade och svullnar. Detta leder till att luftvägarna blir trängre och andningen försvåras.

Vanliga symtom
Astma kännetecknas ofta av återkommande besvär, bland annat:

• Hosta

• Väsande eller pipande andning

• Tryckkänsla över bröstet

• Andnöd

• Ångest eller oro i samband med astmaanfall

Astma i siffror

• Omkring en miljon människor i Sverige lever med astma.

• Enligt Luftvägsregistret har cirka 35 procent av de astmapatienter i primärvården som besvarat ACT-testet okontrollerad astma.

• I Luftvägsregistret utgör barn under 12 år 20 procent och ungdomar 9 procent av astmapatienterna.

• Bland barn med astma som hade ett vårdbesök under 2024 hade 63 procent någon gång genomfört en spirometriundersökning.

• Barn får samtidigt patientutbildning mer sällan än vuxna.

• I genomsnitt avlider nära 120 personer varje år där astma anges som den primära dödsorsaken.

Forskningsframsteg
Forskningen har bidragit till att identifiera många av de riskfaktorer som ligger bakom astma, samtidigt som tidigare uppfattningar har omprövats i takt med ny kunskap. Under senare år har nya behandlingsmetoder utvecklats, bland annat biologiska läkemedel med monoklonala antikroppar för personer med svår astma. Sedan millennieskiftet har dödligheten i astma minskat med närmare 45 procent.

Hjärt-Lungfondens forskningsmål
Hjärt-Lungfonden arbetar för att forskningen ska ge ökad kunskap om hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken och bidra till mer individanpassade behandlingar som kan förbättra livskvaliteten för personer med sjukdomen.

Finansiering av forskningen
Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut medel till vetenskapligt granskad hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av svensk hjärt- och lungforskning och tar varje år emot forskningsansökningar till ett sammanlagt värde av omkring två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har den årliga utdelningen uppgått till nära en halv miljard kronor. Utöver forskningsfinansiering arbetar organisationen med kunskapsspridning och opinionsbildning för att stärka samhällets arbete med prevention, forskning och vård.

Om Hjärt-Lungfonden

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt- och lungforskning och arbetar för att öka kunskapen om forskningens betydelse, med målet att fler människor ska få leva längre och friskare liv. Organisationen bildades 1904 i kampen mot tuberkulos och har i dag visionen om en värld fri från hjärt- och lungsjukdomar. Verksamheten finansieras helt genom gåvor från privatpersoner och företag.

Källa: Pressmeddelande Hjärt-Lungfonden.