Utredning föreslår att Arboga lämnar RTMD

Arboga kommun bör i första hand lämna Räddningstjänsten Mälardalen, RTMD, och i stället söka en lösning tillsammans med Nerikes Brandkår. Det är huvudrekommendationen i en ny extern utredning om framtidens räddningstjänst i Arboga. Samtidigt föreslås en starkare bemanning än den som tidigare diskuterats inom RTMD.

Arboga kommun bör i första hand lämna Räddningstjänsten Mälardalen, RTMD, och i stället söka en lösning tillsammans med Nerikes Brandkår. Det är huvudrekommendationen i en ny extern utredning om framtidens räddningstjänst i Arboga. Samtidigt föreslås en starkare bemanning än den som tidigare diskuterats inom RTMD.

Utredningen har genomförts av konsultföretaget Prosperos Samhällssäkerhet efter ett beslut i kommunstyrelsen i juni. Uppdraget har varit att granska hur räddningstjänsten i Arboga bör dimensioneras utifrån kommunens lokala riskbild.

Bakgrunden är bland annat RTMD förslag om en gemensam brandstation för KAK-kommunerna och att Arbogas nuvarande deltidsstyrka skulle minska från en styrkeledare och fyra brandmän i beredskap, så kallad 1+4 RIB, till 1+2.

Den nya utredningen gör en annan bedömning. Med hänvisning till bland annat Arbogas försvarsindustri, äldre trähusbebyggelse och flera höga byggnader rekommenderas att 1+4 behålls som lägsta nivå. På sikt pekas 1+5 ut som ett möjligt alternativ. Utredningen anser också att Arboga behöver tillgång till ett eget höjdfordon.

– 1+4 är ungefär det minimum som vi behöver ha i Arboga. Vill man förstärka är 1+5 ett bra steg upp, säger Erik Jansson, stationssamordnare i Arboga.

Enligt Jansson har den tidigare diskussionen om minskad bemanning skapat oro bland personalen.

– Det har varit många frågor och tankar. Personalen har varit orolig för vad som händer med jobben och hur det blir för Arboga och framför allt invånarna. Därför välkomnar vi en utredning som i stället visar att styrkan bör förstärkas.

Tre möjliga vägar framåt

Utredningen presenterar tre alternativ för Arboga kommun. Förstahandsalternativet är att lämna RTMD och på sikt samarbeta med Nerikes Brandkår. Ett andra alternativ är att Arboga driver räddningstjänsten i egen kommunal regi.

Det tredje alternativet är att stanna kvar inom RTMD, men då under förutsättning att dagens bemanning på 1+4 behålls och att ett höjdfordon placeras i Arboga.

Kommunstyrelsens ordförande Andreas Silversten (S) säger att det redan har förts inledande diskussioner med Nerikes Brandkår.

– De är inte främmande för att ta emot Arboga, men det måste vara en lösning som fungerar för båda parter. Om vi lämnar RTMD måste vi samtidigt bygga upp vår egen lokala förmåga. Nerikes Brandkår kommer inte att bygga upp vår station åt oss, säger han.

Ett eventuellt utträde ur RTMD är en process som beräknas ta omkring två år. Under övergångstiden kan Arboga därför behöva arbeta med parallella organisationer och köpa in tjänster. Enligt utredningen handlar det om omkring 1,5 miljoner kronor per år under övergångsperioden.

Andreas Silversten säger samtidigt att han överraskades av utredningens ekonomiska bedömning av alternativet med räddningstjänst i egen regi.

– Utredningen visar att det skulle kunna bli en lägre kostnad för Arboga att driva verksamheten själv än att köpa motsvarande förstärkning via RTMD. Det var inte den bild jag hade tidigare.

Han beskriver också förtroendet mellan Arboga och det nuvarande räddningstjänstförbundet som en viktig del av frågan. Samtidigt betonar han att ett eventuellt utträde måste ske på ett ordnat sätt eftersom kommunerna även samarbetar inom många andra områden.

Ärendet ska behandlas av kommunstyrelsen tisdagen den 6 oktober. Ett slutligt beslut om vilken väg Arboga ska välja väntas enligt kommunen fattas i november.

– Jag hoppas att alla partier kan ställa upp på en gemensam väg framåt. Räddningstjänsten är en långsiktig fråga som måste fungera över flera mandatperioder och även vid eventuella maktskiften, säger Andreas Silversten.