Skolmiljön i fokus på Kung Karls skola

Hur påverkar skolans fysiska miljö elevernas möjligheter att lära, känna trygghet och må bra? Den frågan har stått i centrum när Kung Karls skola genomfört en omfattande kartläggning av sina lärmiljöer.

Tillsammans med Malin Källström, som arbetar med utbildning inom lärmiljöer och rumslig förståelse, har skolan analyserat klassrum, korridorer och gemensamma ytor för att få en bättre förståelse för hur miljöerna används i vardagen. Syftet är att utveckla skolans lokaler så att de i högre grad stödjer både lärande, rörelse och välbefinnande.

Arbetet bygger på forskning om hur fysiska miljöer påverkar människor och utgår från att elever har olika behov. En viktig del har varit att försöka se skolan ur elevernas perspektiv.

– Vi vuxna ser en sittplats. Eleverna ser en möjlighet att röra sig. Det är logiskt utifrån deras behov, säger Malin Källström.

Kartläggningen visar att miljöer ibland används på andra sätt än vad de ursprungligen är tänkta för. Exempelvis kan långa korridorer locka till spring, medan klassrum med mycket visuell information kan göra det svårare för vissa elever att fokusera på undervisningen.

Små förändringar kan göra stor skillnad

En slutsats från arbetet är att det inte alltid krävs stora ombyggnationer för att förbättra lärmiljöerna. Faktorer som ljudnivå, ljussättning, färgval och möblering kan ha stor betydelse för hur ett rum upplevs och används.

Genom tydligare zonindelningar, bättre möjligheter till återhämtning och mer genomtänkta ytor för aktivitet hoppas skolan kunna skapa miljöer som fungerar för fler elever.

– Det är inte en fråga om att göra det snyggare. Skolan är redan fin. Det handlar om att få in funktion och möta behov, säger Malin Källström.

Även Linda Körner, verksamhetschef för grundskolan, betonar vikten av att väga samman olika behov när skolmiljöer utvecklas.

– Vi har höga krav på till exempel hygien, vilket ofta leder till hårda och lättstädade ytor. Samtidigt behöver vi fundera på vad miljön signalerar och hur den möter elevernas behov, säger hon.

Relationer viktigast för tryggheten

Under arbetets gång har elevernas egna upplevelser varit en viktig del av underlaget. Kartläggningen visar att eleverna generellt upplever skolan som trygg och trivsam.

Enligt både elever och skolledning är relationerna mellan människor den viktigaste faktorn för en god skolmiljö.

– Det viktigaste är relationerna. Både mellan elever och mellan elever och personal. Det är där allt börjar, säger Linda Körner.

Eleverna lyfter bland annat fram fadderverksamheten, där äldre och yngre elever möts, som något som stärker gemenskapen på skolan.

Eleverna involveras i nästa steg

Kartläggningen ses som ett första steg i ett långsiktigt utvecklingsarbete. Nästa fas blir att involvera eleverna ännu mer genom Skapande skola, där de får möjlighet att bidra med idéer och lösningar kring hur skolans miljöer kan utvecklas.

– Eleverna vill vara med och skapa lösningar. De har många kloka tankar och en stark vilja att bidra, säger Malin Källström.

Enligt projektets deltagare handlar arbetet ytterst om att skapa miljöer som ger eleverna bästa möjliga förutsättningar att lyckas i skolan.

– När miljön skapar trygghet ökar fokus. Och när fokus ökar förbättras också förutsättningarna för lärande och resultat, säger Malin Källström.