Köpings kommun avser att varsla 25 barnskötare och/eller förskollärare om uppsägning. Bakgrunden är att antalet barn i kommunens förskolor inför hösten beräknas minska med drygt 200 jämfört med tidigare år. På tisdagen lämnade utbildningsförvaltningen en förhandlingsframställan till berörda fackförbund.
Det historiskt låga barnafödandet i Sverige ligger bakom utvecklingen. Under det senaste året föddes omkring 97 000 barn i landet, den lägsta nivån på två decennier. Köping följer den nationella trenden, vilket nu påverkar behovet av personal inom förskolan.
Kommunen betonar att siffran 25 motsvarar den beräknade övertaligheten i verksamheten och inte nödvändigtvis innebär att lika många medarbetare kommer att lämna sina tjänster. På längre sikt kan det även bli aktuellt med förändringar i förskolestrukturen, där sammanslagningar och minskat lokalbehov kan bli nödvändiga.
Frågan hanteras inom kommunens lokalförsörjningsplan, där målet är att säkerställa kostnadseffektiva och ändamålsenliga lokaler. Närmast väntar nu förhandlingar mellan kommunen och de fackliga organisationerna.
Relaterade artiklar
Varsel inom förskolan – 25 tjänster kan försvinna när barnantalet minskar i Köping
Köpings kommun har inlett processen för att varsla medarbetare inom förskolan. Totalt handlar det om en beräknad övertalighet motsvarande 25 barnskötare och förskollärare, sedan antalet barn i förskolan minskat kraftigt de senaste åren.
På tisdagen lämnade utbildningsförvaltningen in en förhandlingsframställan till berörda fackförbund, vilket är det första formella steget i processen.
Bakom utvecklingen ligger en trend som påverkar stora delar av landet. Födelseantalet i Sverige är historiskt lågt och det får nu tydliga konsekvenser även i Köping.
– Jag tror inte det är någon nyhet för någon i Köping att vi är där vi är. Vi delar det här med 280 andra svenska kommuner. Vi har ett kraftigt krympt barnantal in i förskolan och vi ser inte heller något större barnafödande när vi tittar på prognoserna. Det är orsaken, säger Anders Härdevik, chef för utbildningsförvaltningen.
Historiskt låga födelsetal
Enligt nationell statistik ligger barnafödandet i Sverige på rekordlåga nivåer. I genomsnitt föds nu 1,42 barn per kvinna, vilket är den lägsta nivån som uppmätts i modern tid. Under det senaste året föddes omkring 97 000 barn i landet – den lägsta siffran på två decennier.
Köping följer samma utveckling. Kommunen har under en längre tid sett hur antalet barn i förskoleålder minskat, vilket nu påverkar behovet av personal.
Samtidigt betonar Anders Härdevik att kommunen inte står inför en tillfällig nedgång.
– Verkligheten går dessvärre inte att blunda för. Vi ser inga prognoser som pekar på att utvecklingen kommer att vända inom överskådlig tid, säger han.
Cirka 450 färre barn på mindre än tio år
Minskningen är betydande. Enligt utbildningsförvaltningen handlar det om ungefär 450 färre barn över en period på åtta till nio år.
– Vi ser ungefär 450 färre barn på en åtta–nioårsperiod. Det behöver vi hantera genom att anpassa verksamheten utifrån de faktiska elever och barn vi har, säger Härdevik.
Inom grundskolan är det lättare att planera långsiktigt eftersom kommunen redan känner till hur många barn som finns i olika åldrar. Förskolan är svårare att prognostisera eftersom framtida födelsetal är mer osäkra.
– Där jobbar vi mer med utfall. Vi vet hur många barn vi har som är ett, två, tre, fyra och fem år gamla, men vi vet inte hur många nollåringar vi kommer att få. Vår möjlighet att arbeta långsiktigt är därför bättre i grundskolan än i förskolan, säger han.
Varsel betyder inte att 25 personer måste lämna
Kommunen vill samtidigt understryka att den siffra som nu kommunicerats inte automatiskt innebär att 25 personer kommer att sägas upp.
Övertaligheten beskriver skillnaden mellan nuvarande bemanning och det behov som finns utifrån dagens barnantal.
– Numerären på 25 barnskötare och eller förskollärare innebär inte per definition att lika många måste lämna. Det är en siffra på den faktiska övertaligheten i förhållande till antalet barn, säger Härdevik.
Han framhåller också att ett varsel inte är detsamma som ett beslut om uppsägningar.
– Ett varsel ska tas för precis vad ett varsel är. Det är inget beslut om att något kommer att ske. Det är precis som ordet säger – ett varsel. Någonting kan komma att ske.
Vill minimera konsekvenserna
Nu inleds förhandlingar med de fackliga organisationerna. Samtidigt hoppas kommunen kunna hitta lösningar som minskar behovet av uppsägningar.
– Min förhoppning, och alla medarbetares förhoppning som jobbar med det här, liksom fackens förhoppning, är att vi ska kunna jobba parallellt med all omställning så att varslet i sig blir så lindrigt som möjligt, säger Härdevik.
Han beskriver omsorgen om medarbetarna som en central del i arbetet.
– Det är en gemensam ambition som alla som arbetar med det här delar. Det är vår absolut viktigaste del i det här arbetet.
Fler förändringar kan vänta
Kommunens utmaningar handlar inte enbart om personalfrågan. På längre sikt kan även förskolornas lokaler behöva anpassas till det minskade barnantalet.
Färre barn innebär att vissa förskolor kan få svårt att fylla sina platser, vilket kan leda till sammanslagningar eller förändringar i verksamheten.
Arbetet sker inom ramen för kommunens lokalförsörjningsplan, där målet är att säkerställa att kommunens fastigheter och lokaler är kostnadseffektiva, ändamålsenliga och hållbara över tid.
– Fastigheter och lokaler ska vara kostnadseffektiva, ändamålsenliga och hållbara för både medarbetare och medborgare, säger Härdevik.
Tungt besked för verksamheten
För många anställda innebär beskedet stor osäkerhet inför framtiden. Anders Härdevik beskriver situationen som svår, men betonar samtidigt att kommunen kommer att arbeta öppet genom hela processen.
– Min ambition och vår ambition är att jobba med total öppenhet. Alltifrån information till hur vi jobbar och vad nästa steg kommer att bli. Transparens, öppenhet och omsorg om medarbetarna samtidigt som vi tar ansvar för verksamheten – det sammanfattar hur jag ser på det här, säger han.
Han avslutar med att uttrycka en förhoppning om att effekterna ska kunna begränsas.
– Det är ett tungt besked. Men min absoluta ambition är att vi genom det arbete som nu görs ska kunna minimera konsekvenserna så långt det är möjligt.
