När polis, ambulans och räddningstjänst rycker ut är tillförlitliga digitala kartor avgörande. Korrekt märkta vägar, byggnader och adresser kan vara skillnaden mellan liv och död. Därför tog Lantmäteriet tillsammans med Trafikverket och MSB fram checklistan Blåljuskollen 2017 – ett stöd för kommuner att kvalitetssäkra sina geodata.
Efter skogsbranden i Västmanland 2014 blev bristen på uppdaterade kartor tydlig, särskilt på landsbygden. Arboga var tidigt ute som pilotkommun och blev godkänd. I dag har nära 60 av landets 290 kommuner genomfört Blåljuskollen. Myndigheten för civilt försvar rekommenderar nu alla kommuner att följa checklistan – som en samhällsviktig åtgärd i en osäker omvärld.
Relaterade artiklar
Arboga tidigt ute med Blåljuskollen – livsviktig kartinformation för snabbare insatser
När polis, ambulans och räddningstjänst larmas till en olycka eller krissituation kan minuter vara skillnaden mellan liv och död. För att blåljusaktörerna ska kunna ta sig till rätt plats så snabbt och säkert som möjligt krävs tillförlitliga digitala kartor med korrekta adresser, vägar och byggnader. Det är bakgrunden till den så kallade Blåljuskollen, ett nationellt initiativ som Arboga kommun var tidigt ute med att genomföra.
Blåljuskollen togs fram 2017 av Lantmäteriet i samarbete med Trafikverket och dåvarande MSB, i dag Myndigheten för civilt försvar. Syftet är att ge kommunerna ett konkret stöd i arbetet med att kvalitetssäkra och hålla sina geodata aktuella – information som i förlängningen både kan rädda liv och skydda egendom.
– Att Arboga var tidigt ute beror egentligen på att vi fick en förfrågan från Lantmäteriet om att delta i ett pilotprojekt. Vi tackade ja till att genomföra Blåljuskollen, och det är därför vi hör till de första kommunerna i landet som blev godkända, säger Kristoffer Brorsson, enhetschef för samhällsplanering.
Bakgrunden till satsningen går att spåra till den omfattande skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. I efterföljande utvärderingar blev det tydligt att bristen på aktuella och uppdaterade kartor var ett allvarligt problem för räddningsarbetet. Räddningstjänst och andra aktörer saknade tillförlitlig information i sina GPS-system, vilket bland annat ledde till att den första släckstyrkan försenades med närmare en timme.
– Då rådde det extrem brandrisk efter en lång period av varmt och torrt väder, och branden fick snabbt fäste och spred sig okontrollerat. Vad den försenade första insatsen betydde för brandförloppet är svårt att säga exakt, men att det påverkade situationen råder det inga tvivel om, säger Kristoffer Brorsson.
Syftet med Blåljuskollen är därför tydligt: att säkerställa att blåljusaktörer snabbt och enkelt hittar rätt. Det handlar bland annat om att kommunerna ska ha aktuella kartor, korrekta adressuppgifter, rätt namn på platser samt tydlig information om vägar, hinder och byggnader.
– För oss handlar det om att hålla kartorna ajour, med rätt adressättning och korrekt information. Så att blåljuspersonal faktiskt kommer dit de ska, utan onödiga omvägar eller felkörningar, förklarar han.
Arbetet med Blåljuskollen i Arboga har till stor del skett inom kommunens GIS-verksamhet, som ansvarar för den geografiska informationen. GIS-gruppen har gått igenom checklistan punkt för punkt och analyserat vad som fungerar bra i dag – och vad som kan förbättras.
– Vi har identifierat våra styrkor men också sett var vi kan bli bättre. Utifrån det har vi utvecklat rutiner så att arbetet ska fungera långsiktigt och strukturerat, säger Kristoffer Brorsson.
I det dagliga arbetet uppdateras kartor och adressuppgifter kontinuerligt. När ett bygglov beviljas och nya byggnader tillkommer ska nya fastighetsadresser sättas, och förändringarna föras in i systemen.
– Det här är inget engångsprojekt, utan ett arbete som pågår hela tiden. Vi har personal som jobbar med detta dagligen, vilket är en stor styrka för oss.
Blåljuskollen är främst inriktad på kommunernas tätorter, men även landsbygden innebär särskilda utmaningar. Där finns ofta ett omfattande vägnät, ibland utan tydliga adresser, och risken för felkörningar är större.
– På landsbygden finns det dessutom bommar, enskilda vägar och lokala platsnamn som kanske saknar formella adresser men ändå är välkända lokalt. Här är det viktigt med samverkan och informationsdelning mellan kommuner, vägföreningar, skogsbolag och andra aktörer, säger Brorsson.
När det gäller vägnätet utanför tätorterna är det Trafikverket och Lantmäteriet som ansvarar för den övergripande datan, men även lokalkännedom spelar en avgörande roll.
– Vi har fördelen att ha medarbetare som jobbat länge med de här frågorna och som har god lokal förankring. Den kompetensen är ovärderlig.
I dagsläget har knappt 60 av Sveriges 290 kommuner genomfört Blåljuskollen. Myndigheten för civilt försvar rekommenderar nu samtliga kommuner att göra samma sak, inte minst i ljuset av ett allt mer osäkert omvärldsläge.
– Blåljuskollen är ett väldigt bra tillfälle att se över sin egen verksamhet och ställa frågan: vad kan vi göra bättre? Många kommuner gör säkert mycket rätt redan i dag, men det skadar inte att göra den här genomlysningen, avslutar Kristoffer Brorsson.
